Odemokratisk bilistfientlig vecka

Sedan några år pågår kampanjen ”I stan utan min bil” i en del orter i Sverige. I år är det enbart 39 kommuner som anmält intresse och skall delta i det europeiska projektet, att jämföra med 47 förra året. Den så kallade mobilitetsveckan syftar till att förhindra mobilitet, något som vi under det senaste seklet sett på många håll i världen. – Mobilitet är en grundläggande rättighet i fria demokratiska samhällen. Under diktaturregimer i till exempel Sovjet, Nordkorea och gamla Östtyskland var mobiliteten det första man begränsade för invånarna. När det inte längre är fritt att röra sig vart man vill, vart är samhället då på väg?, undrar Lennart Bengtsson, www.bilfront.org

I år har den bilfria veckan dessutom tema Trafikant, vilket är ett hån mot alla de som behöver bilen för att kunna ta sig till jobbet och sköta sin vardag. Storebrorsaktiga rekommendationer om att ställa bilen och istället cykla är en lyx som kan förunnas stadsbor med korta avstånd till sina arbetsplatser. Bor man i glesbygd är det inte särskilt attraktivt att cykla kanske 15 mil om dagen och på vägen handla mat och hämta barn.

– De deltagande kommunerna borde istället koncentrera sig på att se till att bilister och andra resande fick goda villkor, som bra parkeringsplatser och vägar. Opinionskänsliga politiker bör notera att det bilfientliga miljöpartiet tappat rejält med röster utanför storstäderna, fortsätter Lennart Bengtsson.

På Naturvårdsverkets hemsida finns massor med propaganda för den bilfria veckan. Det är ingen konst att inse att det enda engagemanget för kampanjen finns hos tjänstemän som får jobb på grund av projektet. Det vikande intresset hos kommunerna talar också sitt tydliga språk. Lägg ner den bilistfientliga veckan och bejaka människors mobilitet.